annasmilia

 

....vilken plåga. Svider och pulserar, bränner och kliar. HATE IT! Och på överläppen dessutom....

Ska väl inte klaga, det är ju inte direkt så jag har cancer eller nåt.

Från det ena till det andra....är det inte konstigt att vi alltid (iaf jag) måste bli påminda genom hemska, oönskade och sorliga öden för att stanna upp, reflektera och uppskatta det vi har! Det är jag dålig på....att uppskatta det jag har...och att stanna upp och ta vara på tiden. Det måste jag förbättra.

Bilden på Millan är tagen under helgen då vi var på middag hos K och J.
Här har S varit duktig med legobyggandet! :)